Livet förändras

Jag: "Det är lugnt, jag ser det andra strecket nu!"
Mia: "Det ska för fan inte vara något andra streck!"

Det var så det lät då vi först fick reda på det. Vilken jävla chock! Samtidigt så tror jag att jag växte någon decimeter och jag kände mig betydligt malligare än vad jag tidigare gjort. Det är sjukt att en sådan liten plastgrej, kan bidra till så många känslor.

Våra liv skulle komma att förändras betydligt inom en snar framtid. Det skulle inte längre bara vara "vi två", eller tre om man räknar in Totte. Det ska helt plötsligt anlända en liten filur till i vår lägenhet bortåt september/oktober. Hur ska det gå?

De första dagarna efter beskedet gick jag runt med ett stort leende på läpparna (för er som inte noterade det). Jag bara gick omkring och möös. Kände mig stolt, duktig och jävligt vuxen. Mia kände inte riktigt på samma sätt, även om hon också var rätt så nöjd de första dagarna. Hon såg mer alla saker som hon måste ge upp. Då man har lagt på sig så många laster som hon har blir det desto värre när man får ett sådant besked. Jag däremot behöver egentligen inte ge upp någonting, fast det där är inte sant. Visst måste man visa sin käresta respekt för det hon går igenom. Det blir till att sluta springa ute på nätterna, även om inte detta varit min främsta egenskap de senaste åren. Jag har även slutat snusa av respekt för Mia. Mot min vilja har jag gett mig in på att snusa peppar och kryddor istället.

Den första perioden var ganska jobbig för oss. Mia mådde dåligt och jag fick göra mitt yttersta för att visa mitt stöd. Det jobbigaste av allt just då är att man inte kan gå runt och glädjas för det som hänt då Mia bara mår dåligt över det. Jäkligt konstig period. Nu mår Mia dock bättre och det hela börjar kännas mer verkligt då hennes mage har vuxit till något som ser mer ut än vad som är normalt. Detta innebär samtidigt att hon tvingar mig att berätta för alla jag i princip träffar då det finns en risk att dessa personer skulle kunna missta henne för fet. Hemska tanke! Ni som läser detta och inte redan visste behöver inte bli besvikna. Jag har inte hemlighållit det för att ni betyder mindre än andra utan jag har bara jäkligt svårt att ta andras tid för att sätta mig själv i centrum. Berättar man en sådan här nyhet så sätter man sig automatiskt i centrum och det vill jag göra så lite som möjligt.

Jag blev därför jävligt nöjd med mig själv då jag kom på idén med att skriva ut nyheten på min blogg. Nu får ni själva bestämma när ni vill gratta mig eller prata om det med mig. Ni kan ju bara låtsas om att ni inte har läst det om ni inte orkar prata om det och ni har även möjlighet att sprida ut nyheten med vinden, då det som skrivs på bloggen inte har någon som helst sekretess. Det kanske är så att jag bara är jävligt feg.

Nyheten är i alla fall att jag ska bli FARSA!!!

Blir inget betyg denna gång.
/ Playwood, er pappa på bloggen