En vanlig vecka

Efter ett herrans tjöt från min bror förstår jag att jag försummar min plats på blogen genom att uppdatera denna alltför sällan. Han har nog rätt. Man måste ta lite plats från alla tokar som finns här ute i cybern och författa lite anständig skit.

Den veckan som varit har varit ömsom bra ömsom dålig. Förra helgen var vi på firmakonferens med poståkeriet uppe i skövde. 380 pers som arbetat inom posten i hela sitt liv och där alla tydligen kände varandra. En väldigt rolig föreläsning var det med en riktig ironiker från galenkonsult http://www.accentevent.se/accentevent_konf.php?show=johnny . Hyr in honom om ni har tråkigt någon helg.

Det var givetvis fest efter detta och mycket intressanta händelser uppspelade sig. Jag hade iof förväntat mig mer. Den äldste på mitt jobb var helt redlös då det var dags för middag. Fick dock stöd från två kamrater för att komma ut från toaletten. Han är 64 år och har jobbat inom posten hela sitt arbetsliv. Han kunde känna sig trygg bland alla sina vänner. När jag sedan somnade på några arbetskamraters rum framåt tretiden fick jag en tankeställare. Jag har inte alls samma trygghet som 64-årige Bodin! Med ett ryck ställde jag mig upp, sa till de andra "jag går och lägger mig", vilket jag också gjorde. Lycklig vaknade jag upp, åt grisigt god frulle, satt av tre timmars föreläsning och två timmars bussresa. Väl hemma kände jag mig trygg igen.

Nåja så illa är det inte. Ingen sömn denna helgen, då önskar man sig en lugn paketvecka. Glöm det. Den värsta veckan sedan julruschen. Fy fan. Somnade ofrivilligt på soffan vid tio på fredagskvällen efter en riktig mysig kväll med Mia. Idag, lördag, är jag ensam hemma med lilla Alice. Det har hittills gått över förväntan. Hon skrattade, åt och somnade. Hon är ljuvlig!

Har en kanonbild på henne från ett försök att äta katrinplommonpurré. Jag kommer förhoppningsvis blogga snart igen. Jag tycker faktiskt det är sköjj.

Playwood - Tröttarnas trötter