Att leva med en gravid flickvän - eller to live in fear

Nu var det länge sedan det bloggades men det har sina anledningar. Jag är mitt i ett projektarbete, vilket är typ ett examensarbete, och jag ska producera kvalitativ text varje dag. Inte så jäkla sköj att skriva när man kommer hem heller. Nu är det ändå dags.

Ni som inte varit i min sits som blivande farsa har ingen aning om hur livet tar en vändning när det börjar växa ett litet liv i partnerns mage. Ni som inte vet kanske har läst Dr Jekyl & Mr Hyde? Inte? Jag ska berätta.

Man vaknar brevid sin käresta som ligger där vacker och lite så där morgon mysig och kramig. Nä det var inte riktigt sant. En liten lätt försköning av historien men ungefär som det är. Man tittar på henne och vill ge henne en liten godmorgon puss. Det är då det händer. Man får en smäll på axeln och hon ryggar tillbaka som om hon vaknat upp brevid sångaren i Lordi. "Vad fan gör du. Äckla dig inte!" Jaha, fick man för den, för att man vill vara lite kärleksfull och mysig.

Man får verkligen akta sig att man inte gör ett endaste misstag och vara lika försiktig i sitt förfarande likt en smygande fiende i ett minområde. Ett litet snedsteg och det smäller högre än om Sverige skulle vinna VM-guld. Även om man går på tå tidigt på morgonen och smyger ut i vardagsrummet för att klä på sig så att hon inte vaknar av bältets klickande. Lika gärna som att hon sover som en björn i ide så kan hon vakna som en aligator som ligger och sover räv brevid sin kommande middag. Man hör ett vrål inne från sovrummet och då vet man att det är dags att dra. Bättre fly än illa fäkta, eller bättre ta en utskällning över telefon än att möta faran öga mot öga.

Emellan dessa charmiga utspel kan man få så mycket kärlek att man nästan förgås. Då man givetvis gör precis vad hon säger så får man även uppskattning som att man är världens bästa pojkvän och liknande. Man vågar dock inte slappna av helt och njuta av den kärlek man får då man hela tiden måste vara vaksam att man inte trampar på en öm tå. Jag tror det kallas humörsvängningar. Tacka vet jag mensvärk...

Det är även intressant att följa utvecklingen av den gravida flickvännen ur ett scientistiskt eller medicinskt perspektiv. Att man kunde få ont i så många olika delar av kroppen samtidigt visste nog inte ens författarna till Guiness rekordbok. Fötterna, vaderna, rumpan, tuttarna, ryggen, huvudet osv. Graviditeten är helt enkelt ett fenomen i stort slag, likt pyramiderna eller big bang. Ja det senare måste helt enkelt vara besläktat med graviditeten.

Annars är det bara spännande. Det kan ju inte gärna bli värre, eller? Vänta nu, det är ju bara vecka 23. Hon hinner säkert vänja sig vid graviditeten och förbereda sig för födseln. Födseln kommer bli en fantastisk händelse. Jag kommer att stå brevid en kämpande kvinna som kommer tacka mig att jag står där och hyperventilerar i sympati. Sådan är hon min fina kvinna. Min kärleksfulla Miss Hyde som är så söt när hon sover.

Det roligaste av allt, för att vara lite seriös, är att man tar vilken skit som helst. Allt man får höra sväljer man precis som om det var de vackraste komplimangerna man någonsin hört. Knytnävarna motar man som den ljuvaste smekning. Allt för den man håller av och som står ut med 9 månader av pina för att kläcka ut en liten mini-Daniel.

Tack Mia min älskling

/Playwood - din punchingbag i sovrummet

Min kompis Morgan

Jag fick en fråga om varför inte jag nämnt min kompis Morgan i bloggen, och då speciellt när jag var nere i Malmö på träningsläger. Morgan bor nämligen där. Det var dessutom Morgan som frågade mig. Tänkte därför tillägna ett helt inlägg om den kära Moggelito från Malmö...

I skrivande stund så sitter Morgan endast ett par hundra meter ifrån mig i en lägenhet på Norra gubberogatan och är förmodligen också jäkligt bakis efter att ha bälgat i sig ett antal liter bärs på Halta Lottas igår. Jag var där med men drog hem tidigare då jag idag ska spela match och även på grund av att jag vet hur det slutar om jag hänger på i deras tempo. Han har dock inte en aning om att jag sitter och skriver om honom just nu.

Det var just en sådan här helg i maj för ca fem år sedan som jag första gången träffade Morgan. Han var uppe och hälsade på (fd Götaholms-)Erik och vi skulle vara ett jävla gäng som skulle dricka bärs och kolla på Göteborgsvaret, vilket har varit en tradition fram tills i år. I år satt vi istället och ringde runt till olika spelare i våra lag och blåste dem att de skulle få provträna med ett lag i en högre serie. Det var kul ett tag för oss som var nyktra men till slut så var det bara dem som hade ett högt intag av alkohol som uppskattade påhittet.

Nåväl, tillbaka till Morgan. En jävligt rolig kille som är påhittig som få och har ett sportintresse som få klarar av att hålla uppe. Enligt många är han en duktig innebandyspelare i Danska högstaligan men även för gammal, profillös och spelar enkelt...ha ha. Mogge det var faktiskt jävligt kul även om inte du tyckte det. Han är även en god vän som man alltid har kul ihop med och även om man inte träffas så ofta så är det alltid lätt att fortsätta där vi senast började.

Nu ska Mogge åka hem imorgon och då jag haft lite annat för mig i helgen så har jag inte kunnat umgås med honom som man skulle vilja då det ofta kommer alkohol in i bilden och det passar inte när man ska spela match eller då man ska upp på ett möte klockan nio på morgonen. Men Mogge du vet att jag älskar dig ändå. Hoppas jag kan komma ner till Malmö snart för vi har ju alltid jävligt sköj där nere.

Mogge är hellt enkelt en skön lirare som inte bangar för en gris eller en 0,6 l cider på förmiddan. Han bangar heller inte för att öppna en cider inne på bolaget eller för att psycha Johansson så han dänger en doja i huvudet på dig. Det är rätta takter även om inte alla tycker det.

Blir ingen betygsättning denna gång. Betygsätter inte kompisar även om Mogge säkert hade velat höra betyget.

/ Playwood - din vän i alla väder

Svett vs sol

Det är med splittrade känslor som jag författar denna text som kommer handla om den sommarvärme som (äntligen) behagat titta fram efter den värsta vinter i mannaminne. Då man häromdagen tittade ut på termometern som sitter och gassar sig i solen på morgonen så visade den upp glada takter. 23 grader berättade den för mig att det var ute samtidigt som den kisade in i solen och inte verkade särskillt intresserad av en morgonpratstund. Då jag efter några år lärt känna denna termometern vet jag att man inte ska lita på honom när han lapar sol, då han alltid ska överdriva.

Jag klädde därför på mig efter sunt förnuft och traskade ut i ett tunt lager av värme. Nästan i stil med en sådan vägg man går in i när man traskar ut från planet på Kreta eller något liknande. Man får en smärre chock! Jag kikade upp mot min smått grisrosa termometer och gav tummen upp, han hade för en gång skull talat sanning.

Som tur var skulle jag cykla så jag hade tid på mig att springa upp och svida om, vilket jag annars aldrig har tid med då jag ständigt springer till bussen. Cykel är det som gäller nu för tiden, i dessa bistra ekonomiska dagar.

Nu ska jag komma till min poäng med inlägget. Solen är ju förbannat skön. Speciellt nu när det varit sånt skitväder såpass länge. Problemet som tillkommer när värmen stiger ute är att jag tenderar att hetta över på vissa delar av kroppen. Det räcker att man gör något överilat som att trampa på för fort med cykeln eller springa uppför en trappa så börjar genast blodet att koka och svetten börjar lacka.

Detta betyder i sin tur att en cykeltur som i vanliga fall tar en kvart numera tar en halvtimma för att eftersvetten inte ska börja jävlas med mig. Det är väl inget jätteproblem i sig då man bara kan beräkna tiden och påbörja sin tur en kvart tidigare men mitt problem här ligger i min tävlingsinstingt. När gamla gubbar och tanter cyklar om mig är måttet rågat och jag börjar trampa på för glatta livet. Jag kommer efter en stund på mig själv och saktar ned för att försöka kyla ned mig. Så brukar det se ut nu för tiden när jag tar mig till skolan, men va fan, det är ju jävligt skönt med värme.

Solen vs svetten är ändå dejlig
PPPPPPP
/ Playwood, ditt svett i sommarvärmen